jag en bloggare

egentligen hör det hemma ett stort frågetecken efter ordet; bloggare, i rubriken.
men egentligen e jag för trött för det här iaf.. dock fantastiskt typiskt mej att få en sån genialisk ide som att starta en blogg ca. klockan 01.00 en torsdag kväll.

  • nummer 1, väldigt utbildad datakunnig och allmänt hightec som jag ju verkligen inte är så förstår jag inte riktigt om jag lyckats forma nån slags "hej, ella här jag tycker om kebabpizza men inte lamm och är född 87" sida.
  • 2, om jag nu (trots exakt ALLT) lyckats få upp lite totalt ointressanta fakta om mej själv, så har jag ännu inte rett ut hur jag kan se resultatet, vilket i princip betyder att den kan se ut exakt hur som helst.
  • great

och nummer 3 är föresten att jag och emma tar min vita springare till dalom på söndag.
Jag har förstås inte helt oväntat inte alls insett allvaret i det hela riktigt ännu, utan glider runt på en räkmacka och shoppar inredningsprylar för precis alla pengar jag inte äger och resten går till bensin eftersom jag vägrar betala tåg och buss..  hmm jag är både intelligent OCH ekonomisk! ...
hursomhelst, jag och emm planerar i 180 och vi ser verkligen fram emot att slåss om vem som får dubbelsäng och vem som skura toaletten när det kommer på fråga (nångång framemot lucia)

image2

måste bara notera att det faktiskt inte är första gången jag flyttar hemifrån, sist bar det av lite längre än 15mil in i urskogen. Den gången var det Tahiti, ca. ett halvt jordklot bort och en paradisö utan dess like, granne med BoraBora. Där njöt jag av livet i allmänhet och temperaturen och den tahitiska livsstilen (läs:ölen) i synnerhet, sen kom jag hem igen efter ett år utan att ha lyckats författa ett ända internetiskt dagboksinlägg eller lagt upp minsta lilla bild på bilddagboken lr liknande. förvånande och helt oförklarligt även för mej! måste bara säga till mitt eget starka försvar att Internet Tahitiversion va allmänt Dagens Nyheter och tangentbordet på franska.

Fick dock en gratis drink varje gång jag slog mej ner vid tangenterna och skakade på mina blonda lockar allmänt oskyldigt. dom verkade inte bry sig alls om mina klyvna toppar faktiskt..

nu måste jag verkligen sova, borde packa men hur packar man sitt liv? bra fråga, att besvaras imorn dock.
Jag en bloggare? ja faktiskt, men bara på smyg. / ella.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0